Skötselråd

Mat
Vaccination
Klor
Tänder
Päls
Motion
Aktivering

Svensk trimguide - ladda ner kompendium i PDF-format.

Skötselråd

Skötselråd

ALLMÄNNA RÅD TILL EN NYBLIVEN VALPÄGARE
När man får en gullig och alldeles förtjusande liten norfolkvalp i sitt hem är det lätt att glömma att den är av en robust och bestämd ras och nog så väl vet vad den vill. Goda vanor ska alltså skapas redan från början.

En trygg och lugn sovplats att kunna dra sig tillbaka till, utfodring på bestämda tider och regelbunden rastning är en bra start. Passa på att lära valpen att inte kasta sig över maten förrän den fått tillåtelse. Samma sak när det är promenaddags, inte gå över tröskeln förrän den getts tillåtelse. "Varsågod!" är ett bra kommando som passar i många sammanhang. Även om valpen i början är alldeles för liten för att hoppa ur bilen är det ändå bra att använda kommandot när den lyfts ut, för naturligtvis ska den som vuxen inte lämna bilen utan tillåtelse.

Börja tidigt att vänja valpen vid att stå på bord. Underlaget måste vara halkfritt. Passa på att kamma lite i pälsen, titta i munnen, klippa klorna och granska öronen. Då blir såväl den kommande trimningen som veterinärbesök enkelt att klara av.

Inkallning börjar man träna genast med den lilla valpen. En stunds gosande, kanske en liten godisbelöning och sedan är det fritt fram att leka igen. Det är viktigt att inte valpen får för sig att den alltid blir infångad, det ska vara lustfyllt att springa till sin ägare. Det finns utmärkta valpkurser att delta i, både i privat- och brukshundsklubbsregi. Fråga andra hundägare, de brukar ha koll på vilka arrangörer som har bra kurser.

Valpen ska naturligtvis ha tillgång till leksaker. Det kan vara enkla hemmagjorda saker som t.ex. en socka fylld med tidningspapper. Tänk på att ägaren ska vara den som tar initiativ till lek, inte valpen. Det är också husse/matte som avgör när leken ska avbrytas. Det gör att valpen tidigt lär sig vem som är flockledare och respekterar sin ägare. Det finns mycket bra litteratur om hur man aktiverar sin hund men det blir aktuellt först senare, när valpen blivit äldre.

Ett allmänt råd när man får en valp i huset är att från början bestämma vilka regler som gäller. Att först låta den vara i sängen och sedan plötsligt förbjuda den blir obegripligt för en hund. Diskutera ihop er i familjen och försök sedan hålla de regler ni beslutat. Vill ni ha en hund som tigger vid bordet är det fritt fram att mata den. Glöm bara inte att den kommer att tigga hela livet och absolut inte kan förstå varför den plötsligt får bannor för sitt beteende. "Konsekvent" är ordet som gäller. Hunden mår bra av att alltid veta vad som gäller och det blir enkelt att vara hundägare. En konsekvent uppfostrad hund är en trygg hund som ger sin ägare mycken glädje.

MAT
De flesta hundar älskar mat och norfolkterrier är inget undantag. Eftersom de är så små behöver de inte så mycket mat. Det gör att de är billiga i drift men nackdelen är att de lätt blir överviktiga. Lita inte alltför mycket på det som står på foderpåsarna om lämpliga dagsransoner. De är ofta tilltagna i överkant och ska endast ses som en utgångspunkt. De är inte heller beräknade med tanke på att hunden får godbitar mellan målen.

En av norfolkens alla fördelar är att man kan ta den i famnen och ställa sig på badrumsvågen, så väg din hund ibland! Som regel ska man kunna känna revbenen på sin hund. Tänk på att feta hundar riskerar att få sämre livskvalitet och ett kortare liv och att det finns ett samband mellan fetma och många sjukdomar.

Det är farligt för hundar att äta choklad, vindruvor, russin, lök, avokado, xylitol (i t ex tuggummi, vissa tandkrämer), ibuprofen och paracetamol (i värktabletter), glykol (i kylvätska i t ex bilar).

VACCINATIONER
Det är viktigt att man vaccinerar sin hund mot tre allvarliga infektionssjukdomar orsakade av virus: infektion med parvovirus, valpsjuka och smittsam leverinflammation (HCC). Hundar som träffar många andra hundar bör dessutom vaccineras mot kennelhosta (också en virusinfektion). Vaccintillverkarna ändrar sina rekommendationer då och då och olika veterinärer tillämpar något olika scheman för vaccinationer så hör med uppfödare och veterinär vad de rekommenderar. Här är ett exempel på ett vaccinationsschema. När valpen är ca 8 veckor, vaccination mot parvovirus och eventuellt kennelhosta. Vid ca 12 veckor vaccination mot valpsjuka, parvovirus, smittsam leverinflammation (HCC) och eventuellt kennelhosta. Dessa vaccinationer upprepas när hunden är ett år och därefter vart tredje år utom vaccinationen mot kennelhosta som upprepas varje år.
Ska din hund resa utomlands måste den vaccineras mot rabies. Vaccination mot leptospiros är numera frivillig men rekommenderas av många veterinärer. Tänk på att det tar ca 6 månader från det att man börjar att vaccinera sin hund mot rabies till dess att hunden kan följa med utomlands. Var noga med att kontrollera destinationslandets regler för vaccinationer i god tid innan ni ska resa.

KLOR
Klorna ska klippas regelbundet. Hur ofta beror på vilket slitage de utsätts för men varannan till var fjärde vecka kan vara lämpligt i de flesta fall. Man ska hellre klippa ofta och lite än sällan och mycket. Då är risken mindre att man råkar klippa i pulpan. Klipp av den yttersta spetsen på klon, just där den böjer sig. Glöm inte sporren på frambenen. Det vanligaste är att hunden står på ett bord när man klipper men med en del hundar fungerar det bättre om man har dem i knät. Det lönar sig att investera i en klotång av hög kvalitet. Den klipper utan att pressa samman klon vilket de billiga klotängerna gör. Många norfolkterrier tycker att det gör ont eller åtminstone att det är obehagligt att få sina klor klippta och visar det tydligt. Men man ska inte ge sig utan beväpna sig med lugn och tålamod. Då brukar det fungera även om det kan ta lite tid. Råkar man klippa i pulpan och det börjar blöda, kan man stoppa blödningen med en lapispenna eller något av de blodstillande pulver som man kan köpa i fackhandeln. Om du klipper i pulpan, fortsätt klippa en eller två klor innan du avbryter för att stilla blodflödet. Detta för att avdramatisera händelsen (det gör ont att bli klippt i pulpan) och kom ihåg att även om noffen menar att den är dödligt skadad så har ingen hund hittills avlidit av ett oavsiktligt klipp i pulpan!

Ett alternativ till att klippa klorna är att fila dem till lagom längd med en fotfil (finns på apotek). Det tar lite längre tid men det accepteras lättare av många hundar, även de som protesterar starkt mot kloklippning. Låt hunden halvligga med ryggen mot dig i ditt knä, håll klon stilla med ett finger på dess ovansida och fila klon rakt av. Fila från klons undersida till dess översida.

TÄNDER
Många hundar får tandsten vilket så småningom kan leda till tandlossning. Speciellt utsatta är hundar av små raser. Man kan motverka tandsten genom att borsta hundens tänder regelbundet. Använd speciell hundtandkräm som finns att köpa i zooaffärer. Tandkräm för människor innehåller vanligen fluor och ibland xylitol vilket gör den skadlig för hunden att svälja. En vanlig tandborste fungerar bra men många tycker att en eltandborste underlättar. Lägg ner mest möda på tändernas utsida eftersom det är där det bildas mest tandsten. Man får vänja hunden gradvis vid tandborstning och att få den att acceptera en eltandborste tar lite längre tid. Hur ofta ska man borsta? Helst varje dag men åtminstone två gånger per vecka.

Tandsten hos hunden kan man avlägsna med hjälp av en tandskrapa som kan köpas i en zooaffär. Om man tycker detta låter svårt och besvärligt får man istället vända sig till en veterinärmottagning. Där söver man vanligen hunden för att komma åt att göra tänderna ordentligt rena. En veterinär som är tandspecialist kan göra en genomgång av hundens tänder på samma sätt som en tandläkare gör med en patients tänder. Veterinären röntgar och undersöker varje tand för att upptäcka tandlossning, annan tandskada eller tandköttsinflammation.

PÄLS
Norfolkterrierns päls trimmas. Pälsen består av mjuk, tät underull och hårda, sträva täckhår. Vid trimning avlägsnar man de sträva täckhåren. För att hålla efter pälsen drar man bort de sträva täckhåren två eller flera gånger om året beroende på hur snabbt pälsen växer. Ett tecken på att pälsen är mogen för trimning är att täckhåren släpper lätt. Hur man gör kan du se i trimningshäftet som du kan ladda ner här till höger.

Ett annat sätt som kräver mer arbete och erfarenhet är att tunna ur pälsen, "dra bort vartannat täckhår", vilket resulterar i två lager sträv päls när de nyryckta täckhåren vuxit ut. Sedan kan man "rulla" pälsen, d v s när det övre lagret är moget, drar man bort det och får fram nästa lager sträv päls. Detta är en metod som många utställare använder sig av då de vill ha hunden snygg, "i päls", under en längre tid.

Den sträva pälsen är smuts- och vattenavvisande och lättskött. Kamma igenom den då och då med en karda och eventuellt en kam. En smutsig hund får torka och sedan kan smutsen borstas av. Eller också duschar man av hunden med ljummet vatten. Bad med schamponering ska man vara sparsam med - det kan torka ut pälsen och huden. Bada aldrig hunden strax före en trimning eftersom pälsen då blir hal och svår att få grepp om. Man bör inte heller bada hunden de första dagarna efter en trimning.

Klippning rekommenderas inte då det resulterar i att den sträva pälsen ersätts av en mjuk, glanslös, blekare och mer svårskött päls. Trots detta kan det ändå vara befogat att klippa en noffe om den verkar ha stort obehag av trimning, särkilt om den blivit till åren.

MOTION
När det gäller motion är norfolkterriern mycket anpassbar. Stadspromenader eller långa turer i skog och mark, noffen ställer upp på bådadera. Man får se upp med att många norfolkterrier vill följa efter sådant som rör sig, antingen det är katter, harar och ekorrar eller bilar och cyklister.

AKTIVERING
Alla hundar mår bra av någon form av mental stimulans. Numera arbetar norfolkterriern vanligen inte som råttjägare men den uppskattar mycket att få andra arbetsuppgifter. Det kan vara enkla uppgifter som att leta godis som gömts inne eller ute, att öppna paket med godis i och att utföra trick. En aktivitet som väcker stor entusiasm hos de flesta hundar är spårning, efter människor eller vilt. När hunden spårar använder den sin mentala kapacitet maximalt och efteråt har man en trött och nöjd hund. Exempel på andra aktiviteter som kan passa en noffe är agility, freestyle och rallylydnad.